Har du en bultande, molande eller pulserande känsla i örat? Då vet du hur besvärligt det kan vara. Som tur är finns det ett naturligt sätt att lindra smärtan: Rött ljus terapi. I den här bloggen kan du läsa om hur det fungerar och varför dina öron kan må bra av det.
Observera! Texten nedan ska inte ses som medicinsk rådgivning. Den här texten har sammanställts utifrån vår egen kunskap, kundernas erfarenheter och olika källor på nätet.
Innehållsförteckning
Har du ont i öronen? Möjliga orsaker
När ska man uppsöka vårdcentralen?
Kan ljusterapi hjälpa mot öronvärk?
Använda ljusterapi? Bruksanvisning
Förebygg öronvärk: 5 tips!
Slutsats
Har du ont i öronen? Möjliga orsaker
Öronvärk (även kallad otalgi) kan ha flera orsaker. Nedan följer en översikt över de vanligaste:
1. Infektioner
- Öroninflammation (otitis media) är en inflammation i mellanörat, ofta hos barn.
- Hörselgångsinflammation (otitis externa) kallas även ”simmaröra” och är en inflammation i den yttre hörselgången.
- Bakterie- eller virusinfektioner, till exempel vid influensa, förkylning eller halsfluss, kan stråla ut mot örat.
2. Luftvägsproblem
- Förkylning eller bihåleinflammation kan leda till att örontrumpeten täpps till, vilket orsakar tryck i örat.
- Allergier kan leda till svullnad och vätskeansamling runt örat.
3. Tryckförändringar
- Flygning eller höjdskillnader kan orsaka öronvärk genom plötsliga förändringar i lufttrycket.
- Dykning kan på grund av tryckskillnader under vatten leda till barotrauma.
4. Mekaniska orsaker
- En vaxpropp kan täppa till örat och orsaka smärta eller nedsatt hörsel.
- Användning av bomullspinnar kan irritera eller skada hörselgången.
- Ett främmande föremål i örat förekommer framför allt hos barn.
5. Problem med ansikte och käke
- Besvär från käkleden (TMJ) kan orsaka smärta som strålar ut mot örat.
- Tandgnissling leder till överbelastning av käkmusklerna, vilket kan orsaka öronvärk.
- Tandproblem, såsom inflammerade kindtänder eller visdomständer, kan också vara orsaken.
6. Neurologiska orsaker
- Nervsmärta (neuralgi), till exempel trigeminusneuralgi, kan orsaka skarpa smärtattacker vid örat.
- Bältros (herpes zoster oticus) är en virusinfektion som påverkar örat och ansiktsnerverna.
7. Andra orsaker
- Trauma mot örat, till exempel ett slag mot örat eller huvudet, kan orsaka smärta.
- Tumörer eller cystor förekommer sällan, men kan orsaka tryck eller smärta i örat.
- Refererad smärta är smärta som uppstår någon annanstans i kroppen, till exempel i halsen eller nacken, men som känns i örat.
När ska man uppsöka vårdcentralen?
Även om öronvärk ofta går över av sig själv är det viktigt att vara uppmärksam på tecken som kräver läkarvård. Kontakta vårdcentralen om smärtan inte minskar efter några dagar eller om den förvärras, om du har feber, om det rinner vätska eller var ur örat eller om du (tillfälligt) hör sämre.
Även vid plötslig, svår öronvärk, yrsel eller smärta i kombination med en inflammation i halsen eller käken är det klokt att söka vård. Om små barn eller spädbarn har öronvärk rekommenderas alltid att snabbt rådfråga en läkare.
Kan ljusterapi hjälpa mot öronvärk?
Ljusterapi används allt oftare som naturligt stöd vid smärtbesvär, däribland öronvärk. Framför allt kan Rött ljus terapi bidra till att förbättra blodcirkulationen, dämpa inflammationer och stimulera vävnadens återhämtning.
Vid öronvärk kan denna terapi ge lindring. Det är en mild och smärtfri metod som kan kombineras väl med andra behandlingsformer. Vid allvarliga eller ihållande besvär är det dock viktigt att alltid först rådfråga en läkare.
Vad är ljusterapi?
Absolut, du vill först veta mer om ljusterapi innan du börjar använda den. Det är förståeligt, eftersom det är viktigt att veta vad din kropp utsätts för. Rödljusterapi ingår i den så kallade fotobiomoduleringen, där ljus påverkar cellnivå utan att skada vävnaden.
Ljusterapi är en behandlingsform där specifika våglängder av ljus riktas mot kroppen för att stödja kroppens naturliga läkningsprocesser. Beroende på vilken typ av ljus som används kan olika effekter uppnås, såsom minskad inflammation, stimulering av celltillväxt eller förbättrat humör.
Skillnaden mellan rött ljus och infrarött?
Rött ljus och infrarött ljus ligger nära varandra i ljusspektrumet, men de tränger in i huden på olika sätt.
- Rött ljus (vanligtvis 620–660 nanometer) verkar framför allt på de översta hudlagren och används ofta för hudåterhämtning, sårläkning och inflammationer nära hudytan.
- Infrarött ljus (vanligtvis 800–1000 nanometer) tränger djupare in i vävnaden, ända in i muskler och leder, och är därför bättre lämpat för djupare liggande smärta eller spänningar, såsom smärta i leder och muskler.
Vilken terapi ska man använda vid öronvärk?
Vid öronvärk rekommenderas vanligtvis en kombination av rött ljus och nära infrarött ljus. Rött ljus kan hjälpa vid ytlig irritation eller inflammation i hörselgången, medan infrarött ljus tränger djupare in och till exempel kan nå käkleden, örontrumpeten eller spända muskler runt örat.
En LED-lampa eller ljuspanel med en våglängd på omkring 660 nm (rött) och 850 nm (infrarött).
Visa alla lampor för rött ljus
Använda ljusterapi? Bruksanvisning
Ljusterapi är enkelt att använda, men det är viktigt att följa ett antal riktlinjer för en säker och effektiv behandling.
- Avstånd: Håll under sessionen ett avstånd på cirka 15 till 30 cm mellan ljusapparaten och huden. Rikta inte ljuset direkt in i örat, utan mot huden runt örat, käken eller halsen.
- Behandlingstid: En behandling varar i genomsnitt 10 till 20 minuter per gång, beroende på apparatens intensitet.
- Frekvens: För bästa resultat rekommenderas att behandlingen utförs 3 till 5 gånger i veckan, helst vid fasta tidpunkter.
Övrigt att tänka på
Under behandlingen känner du ofta en behaglig värme, men det får aldrig bli hett eller smärtsamt bli. Använd vid behov ögonskydd, särskilt om ljuset används nära ansiktet.
Se till att håret är torrt och undvik drag eller kalla luftströmmar under och efter behandlingen, eftersom detta kan störa effekten eller i stället förvärra besvären.
Förebygg öronvärk: 5 tips!
Lite uppmärksamhet kan förebygga mycket obehag. Med några enkla vanor kan du hålla öronen friska och förebygga besvär. Här är 5 tips:
1. Håll öronen torra
Fukt i hörselgången, till exempel efter simning eller dusch, kan orsaka irritation eller inflammation. Torka öronen försiktigt och använd eventuellt öronproppar när du simmar.
2. Använd inte bomullspinnar
Bomullspinnar trycker ofta in öronvax längre in i örat, vilket kan orsaka vaxproppar eller skador. Låt örat rengöra sig självt eller använd en särskild öronrengörare vid behov.
3. Skydda öronen mot kyla och vind
Drag och kall luft kan orsaka öronvärk, särskilt hos personer med känsliga öron. Bär en mössa eller öronmuffar vid kallt eller blåsigt väder.
4. Stärk ditt immunförsvar
Ett gott immunförsvar hjälper till att förebygga förkylningar, bihåleinflammationer och öroninfektioner. Se till att få tillräckligt med sömn, äta hälsosamt och motionera regelbundet.
5. Var försiktig vid tryckskillnader
När du flyger eller dyker kan du få ont i öronen på grund av tryckförändringar. Försök att svälja, gäspa eller tugga tuggummi för att tryckutjämna öronen. Använd vid behov särskilda öronproppar.
Slutsats
Rött ljus kan vara ett värdefullt stöd vid vissa former av öronvärk. Särskilt vid begynnande besvär eller om orsaken ligger i muskelspänningar. Värmen verkar avslappnande och främjar blodcirkulationen. Men det gäller alltid att söka medicinsk rådgivning vid kraftig eller oförklarlig smärta.
